Vem öppnade för hönsen?!

Hej!

Sofia heter jag. Kanske lika bra att jag presenterar mig igen... kanske bortglömt vid det här laget med tanke på att mina inlägg ibland lyser med sin frånvaro ;) Nåja, det uttjatade uttrycket "Den som väntar på nåt gott..." skulle passa bra här. Men jag besparar ev. läsare med klyschor...

Ligger i sängen och ler åt båda mina inneboende som ligger med gamnacke och vrålstirrar på väggen där det faktiskt, tro det eller ej, sitter en livs levanda fluga. Brorsan gör sina försök att då och då "jama" ner den på hans nivå så att han kan ta den. Men flugan är, trots vintersegheten, lite för smart för att köpa det tricket.

Helgen börjar lida mot sitt slut. Den har annars innehållit en massa fart o fläkt och en hel del avgaslukter, I like!! Vildmarkskuppen i skotercross har nämligen gått av stapeln i Svartnäs och det lockade som vanligt en hel del taggade skoterförare och lika taggad publik. I år var det jag, pappa och Karl som åkte dit i bil medan Karls pappa Johan tog skotern. Tog lite bilder men kameran är inte urtankad ännu... de får komma på efterslänt. Men jag är som vanligt imponerad över hur duktiga de är, knattar som eliten. Och det stora engagemang som läggs ner i sporten (för att inte tala om alla pengar, stod utrustning för flera miljoner i depån. Dyr hobby att bekosta som förälder, men jag tror att jag skulle bli en utmärkt skotermorsa, haha). Ett annat arrangemang som jag ser fram emot men som jag ev kommer att missa pga att jag har semester och spenderar den i en fjällstuga i Idre, är "Clash of Nations". En ny och storsatsande tävling inom extremsport, främst skowboard och skoter med big air jump. Den hålls i Falun på Lugnet och jag tror att det kommer bli något utöver det vanliga. Jag håller det ännu lite öppet men det han hända att semestern blir kortare än planerat...

Imorrn åker jag med jobbet upp till Mora. Det är Öppet spår och några på Memira skall åka loppet och vi passar på att åka dit för att ta emot de tappra vid målgång samt att synas på stan för representation. Jag hoppas på att det finns några nyfikna presumtiva kunder som man kan upplysa och få svara på deras frågor om ögonbehandlingar.Vi har ingen utställarplats utan skall endast cirkulera och "visa upp" oss. Ska bli kul!

Jag reflekterade och blev förvånad över hur lätt man kan komma undan med att bära kyckling-dräkt med volang och tillhörande skor värda pris på någon porrgala... bara man ställer upp i tv med utstyrseln. Herregud! Människan gick raka vägen till Globen och final för sin insats. Men jag kan inte annat än att gilla detta lilla energiknippe med ett ständigt leende på läpparna och glitter i ögonen. Jag pratat om Linda Bengtzing och hennes medverkan i Melodifestivalen. Helt klart värt att nämnas! Men jag hoppas någon fashionabel modepolitzei sätter hennes garderob i karantän tills hon skall upp på scenen nästa gång, för så här vill i allafall inte jag se henne nå mer...

Linda Bengtzing som "porr-kyckling" :)

Det gick förresten alldeles superbra att vara barnvakt i tisdags åt syrrans pojkar. Vi hade så mysigt! Det blev en helt del Tractor Tom (sök på tuben, söt liten tecknad serie), mys och lek.

Jag och Ossian

Karl i sin egen lilla värld

Så här vacker vy har jag från mitt sovrumsfönster på morgnarna när jag vaknar...

...man bara måste ju älska livet på landet!!

Kram och på återseende!

Startskott

Måndag...

Känns som att veckan endast består av måndagar och fredagar. De enda dagarna då man egentligen känner efter liksom. Måndag är ju ändå veckans startskott, det är då man funderar över och ser fram emot/fasar över hur veckan kommer se ut, vad som skall hinnas med, hur man skall lägga upp anfallet och om man är som jag brukar man ofta vara ganska trött just den här dagen. Vips så är det fredag! Då känner man också efter, men av andra skäl. Då funderar man på helgen, allt man vill göra, allt vad veckan inneburit, hur länge man skall sova på lördag och om man är som jag brukar man ofta vara ganska trött just den här dagen.... Upprepade jag mig just? Nja, det där med att vara trött hör till veckans alla dagar i mitt liv numera. Ständigt tung i ögonlocken och lampan för tantvarning tänd mest hela tiden. När blev jag tant?

Nej! Än tänker jag inte ta på mig den rollen trots att jag klädde ganska bra i den i helgen då jag likt en tråkig gammal kärring bangade på att följa med ut på krogen efter en av mina småsyrrors födelsedagsfest. Jag gick istället hem och la mig. Men jag kan ju samtidigt konstatera att med tanke på att jag inte bälgade i mig en massa alkohol utan doserade med viss förstånd och mognad så mådde jag desto bättre i söndags. Alltid nåt som är bra med att man blir äldre, ofta blir man klokare i sina beslut... eller i allfall ibland...

Nog pratat om min ålder i detta inlägg, det är ju ändå bara en siffra i passet! (Och det har trots allt bara passerat två gånger som jag sluppit visa leg på systemet)

Imorrn ska jag ta hand om mina två söta syskonpojkar, 2,5 år och 8 månader gamla. Det kommer att bli livat värre och jag ser fram emot det. Vi ska busa, pussas och mysa, Efter det skall jag iväg och jobba, så det blir ett em/kvällspass imorrn. Tänkte att jag skulle hinna dra och träna efter det men vi får se hur länge jag måste jobba. En rapport från min praktiktid som barnskötare kommer senare. Nu är det dags att kasta in handduken för idag så man är fit for fight och kan agera världens bästa moster Fia imorrn.

Kram och välkommen åter!

Alla hjärtans dag!

Hmm, jag är fruktansvärt trött och har tillochmed huvudvärk. Skitdrygt! Jag har druckit bra och ätit helt ok under dagen men trots det tycks kroppen inte vara helt hundra. Jag ska prova att kurera med sömn alldeles strax.

En orsak till min huvudvärk kan vara gårdagen som spenderades inomhus... Hela dagen! Jag var inte utanför dörren mer än att göra rent i kattlådan vid ett tillfälle. Och den dosen av frisk luft kan ju vem som helst räkna ut är för lite. Jag tog nämligen och målade om gästrummet igår och det tog med i princip hela dagen. Jag hade ju inhandlat färg och tapet och ivrig som jag är var jag tvungen att skrida till verket så snart jag fick möjlighet. Sagt och gjort, jag slängde på mig arbetsbyxorna och började med maskering. Att slipa och spackla tapetkanter är på tok för avancerat för min "mellanrenovering" så det hoppar jag över i detta skede. Färgen jag målat med är inhandlad på Rusta och heter basilika, en grågrön ljusare ton. Väldigt stillsam men först blev jag så skeptisk att jag inte visst om jag skulle fortsätta måla och jag ångrade mig nästan. "Skulle jag tagit den vita iallafall?" Men som alla andra gånger förvillas man av färgen innan den torkat och så var fallet även denna gång. Jag upplevde den som betongaktig i tonen till en början och vem vill ha ett rum som liknar en bunker?

Sakta men säkert försvann det rosa, här halvklart...

Efter två lager med färg blev det klart och hyllor, gardinstänger och tavlor har fått tillbaka sin ursprungsplats. Det enda som saknas nu är fondväggen som skall kläs med tapet. Den tapet som är inhandlad har en grund i turkost, vita blommor med brun/guldiga konturer och rankor som går i samma ton som "basilikafärgen". Dock kom jag på att en tidigare inhandlad tapet som numera pryder mina garderobsdörrar i sovrummet passade jättebra även den. Genast började jag vela fram och tillbaka. Skulle jag gå på redan beprövat recept eller satsa på nytänk? Beslutet lät vänta på sig så jag tog och tejpade upp en våd av vardera tapet kant i kant med den nymålade väggen och drog iväg några mms för att få ett andra utlåtande.... eller några stycken. Samtliga tillfrågade tyckte att jag skulle gå på samma tapet som jag redan har i mitt sovrum. Beslutet var nu nästan i hamn. Men då började jag tänka ett steg till, att det är ju tråkigt att ha likadant i flera rum när det finns gott om fina tapeter. Och den uttänkta tapeten är skitsnygg! Så jag gör som jag gjort så många gånger förr, jag struntar fullständigt i vad andra tycker och går på egen känsla. Men jag tackar så mycket för hjälpen och åsikterna jag fick!
Tapetseringen blev inte av igår utan jag tänkte be min eminenta far om lite hjälp på det planet för att jag själv inte skall slita mitt hår om tapeten och jag inte vill jobba i lag...

Idag har det varit kallt...

Utsikten från mitt jobb

På återseende! Puss och  kram på alla <3-dag! 

Prova det här och du är fast!!

Så här kan man göra om man tränat lite...

Magnetkulor och snöplogar

Lördag kväll! Sitter i soffan med katterna som vanligt utsträckta på varsitt ryggstöd på soffan. Har just avklarat Melodifestivalen part. 2 och är väl inte superexalterad över kvällens tävlande. Men som trogen tittare till detta spektakel tycker jag ändå att det är lite mysigt att följa årets mest omskrivna och kritiserade tv-händelse. Kan konstatera att Brolle fortfarande är skitsnygg och att Christian Waltz hade bästa låten, allt enligt egen åsikt. Om jag röstade? Nej, inte idag heller.

Brorsan

Dagen har bjudit på ett magnifikt soligt och härligt väder. Tanken var att jag skulle ta vara på den ungefär som förra helgen, med en löptur eller en skidrunda. Men så hade jag turen att få lite hjälp med bilen, min ögonsten som är mig kärare än vad man kan kalla för normalt förhållande till sin bil. Den har länge väntat på att få sina nya pedaler monterade som jag tyvärr gick bet på sist .Trodde inte att det skulle vara så svårt att byta dem och räknade kallt med att klara av det på egen hand. Men, jag lyckades inte och frågade istället min käraste vän och "chefsmekaniker" Hanse om han ville hjälpa mig. Och som den ängel han är ställer han alltid upp. Eftersom Hanse även har annat på sitt schema (och ett eget liv) än att fixa mina modifieringar på bilen så gör man rätt i och inställer sig när det passar honom. Sagt och gjort, och nu har jag superfräscha pellar i samma alulook som växelspaksknoppen. I like!

Mina nya pedaler, och det var inte bara jag som hade ett litet h*e för att få dit dem... men det gick!

Min bästa vän och "chefsmekaniker" Hanse

Under tiden Hanse monterade så passade jag på att låna hans Neocube, en totalt beroendeframkallande, onödig och skithäftig liten sak bestående av en massa små magnetiska kulor som man kan forma till oändlighet. Här följer lite bilder på formationer man hinner göra som nybörjare medan ens bil blir snygg(are)...

Girls like pearls ;)

Väl inne i stan passade jag även på att köpa lite färg och tapeter. Vet inte om det är rätt väg att gå men jag tänker faktiskt göra en liten "mellanrenovering" av enklare sort, bara för att piffa till det lite och för att det är roligt. Mina framtida planer för mitt hus är ganska stora men eftersom jag bor ensam och tyvärr inte äger några byxor i guld kommer det att dröja innan de största planerna sätts i verket. Det är väggar som skall flyttas och planlösning som skall ändras bland annat. Ja, allt skall egentligen göras men inget som är panik på insidan vilket är skönt då jag kan känna efter i lugn och ro, hinna ändra mig flera gånger och hitta min bästa lösning. Men vem har tid att vänta när man bara längtar efter förändring och att få sätta sin touch på hemmet? Jag kör på tänker jag!  På utsidan däremot är det några saker som måste åtgärdas till våren, bl.a skall taket bytas på bostadshuset och stora ladan som är påbörjad med uppriktning och upprustning måste färdigställas. Fast dessa projekt måste jag såklart ha hjälp med. 

Sysslolös? Nej, inte jag inte!! Roligt? Jajjemen!

Det har snöat ordentligt de senaste dagarna och igår när jag skulle till jobbet fick quattron smaka på ordentligt. Så pass att jag satte den i diket, men jag kom f*n inte därifrån... Ja jag vet, det är dumt att erkänna så här in public men vaddå da! Grusvägen som leder ut till stora vägen är ca 300-400 meter lång och går över åkrar. När det blåser kraftig så driver snön igen vägen och det går ganska fort för spår att försvinna och diken att kamofleras. Igår hade vinden flyttat hela vägen! Jo, det är sant. Men diket hade inte följt med... Så rätt som det är hade jag ena framdäcket i vad jag uppfattade som total bottenlös snö, åtminstone så skaften på mina stövlar inte räckte till. Typiskt, lite sen till jobbet också såklart! Min granne brukar sköta snöröjningen med traktor och snöslunga och jag bad en bön medan jag övergav bilen för att knata upp och knacka på att han skulle vara hemma. Joda, han var hemma och snabbt i storstövlarna, utan att ens skratta åt mig också. Han fick dra mig loss med traktorn för att sedan köra snöslungan hela vägen eftersom det på vissa ställen blåst ihop till över metern med snö. Jag hade snö upp till sidorutan! Jag insåg då att jag hade behövt något mer än bara quattro som utrustning på pärlan för att ta mig till jobbet... utfällbara vingar kanske?

Lite svårt att se vägen, eller hur?

Snöplog? Nej då, bara en touch av svensk vinter när den är som bäst ;)

På återseende och fortsatt trevlig helg!

Skrotsamlare och kontraster

På förekommen anledning vill jag förklara namnet på min blogg.

För läsare som inte är bekant med den klassiska målarkonsten från Dalarna där man målade med flera färger på penseln samtidigt kommer här en beskrivning från Wikipedia:

"Kurbits (från latin cucurbita och tyskan Kürbis, pumpa) är en dekorativ målarkonst från Dalarna med en särpräglad dekor av fantasiväxter med stora blom- och bladknippen. Kurbits finns både som självständig dekor och som en utfyllnad i dalmålarnas berättande scener.^[1] Äldre tiders kurbits förekommer oftast i samband med religiösa motiv på väggar och möbler. Idag används stilen på hantverksföremål och inom olika typer av formgivning."

Jag är väldigt förtjust i kurbits och tycker det är en underbar konstform som har en otroligt vacker utforming och färg. Den skall i det här fallet symbolisera mitt ursprung och stora intresse för gamla och antika saker. Som exempel är jag av min far även kallad "Skrotsamlare" eftersom jag har en förmåga att samla på mig en massa gamla grejer. Vilka grejer det kan röra sig om kommer jag att återkomma till. Grejerna i sin tur har fram till nu haft en förmåga att bli stående i ett uthus hemma hos mamma och pappa, till hans stora förtret, vilket jag kan tänka mig har varit betydande i valet av smeknamn på mig. Idag har de flesta saker flyttat hem till min egen gård eftersom jag nu har utrymme att förvara dem själv. Det pappa inte har förstått är att alla de här sakerna förr eller senare kommer att få en egen plats i mitt hem, i det skick de står idag eller i ett modifierat sådant. Allt är uträknat!

Neonet står för det avvikande (för vem gör kurbits i neon liksom?) och för kontrasterna... Man kommer att få möta mycket kontraster i min blogg. Neon får ju också ens tankar tillbaka till 80-talet när dessa tokmaxade färger kom och prydde varenda pryl och klädesplagg, till vad man idag kan anse vara lite way over the top. Men eftersom det var precis då, i den allra begynnelsen av det käcka 80-talet, som jag kom till världen så får man väl anse att de är en del av mig, like it or not.

På återseende!

Tummen ur

En blogg. En egen blogg.
Jag har funderat väldigt länge på att börja blogga. Men tidigare har jag känt och trott att man måste ha ett specifikt ämne att blogga om. Det vanliga är ju träning, mode, intredning, föräldraskap mm mm. Visst kan det vara bra om man har en röd tråd som löper genom inläggen men nu när turen kommit till mig (eller jag tagit tillfället i akt... eller snarare fått tummen ur!) så väljer jag att se det mer som en dagbok, som det dessutom är tillåtet för andra att läsa. Min blogg kommer innehålla det mesta om det mesta...

Så, vem är jag? Dalkulla fyllda tretti, bor på landet utanför Falun på en gård med typisk dalakänsla och med ett visst (läs ordentligt) renoveringsbehov. Mer om det kan ni räkna med att det dyker upp framöver då planer skrids för förnyelse och upprustning. Bor själv om man inte räknar med mina två katter, Brorsan och Lillstrumpa, som varken gör rätt för sig eller bidrar med mycket till hushållet. Men eftersom de är väldigt söta, sociala och mysiga har de klarat sig från att bli vräkta. Nåja, de är duktiga musjägare och ett trevlig sällskap så ingen skugga skall falla på dem. I skrivande stund har jag den ena på axeln...

Lillstrumpa

Förutom min lilla familj i mitt eget hus har jag nära och kära lite här och där. Dels min mamma och pappa som bor ca 400 meter bort, nära men inte alltför nära då jag inte kan se deras hus och vice versa. Viktigt! Min storasyster bor också i närheten med sin familj bestående av sambo och två små pojkar. Jag har två småsystrar också men ingen av dem bor i kommunen, inte ens i landskapet. Yngsta syrran är bosatt i Stockholm, den andra på helt motsatt kust, i Strömstad.

Arbetar gör jag såklart. Älskar mitt jobb som klinikansvarig på Memira Ögonlaser i Borlänge. Finns mycket att skriva om det och jag kommer att återkomma i ämnet, garanterat många gånger.

Måste bara visa upp min nya fina brosch jag köpte på "Lavendel och Romantik" i Borlänge, sååå söt!



Jag i skidspåret idag, lite suddig och isig

Det var det om det! Hoppas att du vill följa med mig fler gånger...
Välkommen åter!